4 bevisade metoder mot stress bland med­arbetarna

En biljon är en etta följd av 18 nollor. Det är även det belopp i dollar som ångest- och depressionssjukdomar kostar den globala ekonomin årligen i förlorad produktivitet, enligt beräkningar från WHO.

Företagen själva har en mycket stor del i att lösa detta problem. Det menar den ideella organisationen World Economic Forum, som tillsammans med forskningsstiftelsen Wellcome tagit fram en rapport kring psykisk hälsa på jobbet. Rapporten, publicerad i maj 2021, poängterar att trots att intresset för dessa frågor ökat – liksom arbetsgivarnas investeringar i medarbetarnas hälsa – finns det fortfarande mycket vi inte vet.

Forskarna pekar på att det finns stora kunskapshål kring måendet hos yngre yrkesarbetande, upp till 24 år. Därtill har många studier som gjorts av olika hälsofrämjande insatser på arbetsplatser brister när det gäller mätning av långtidseffekterna, då de sällan sträcker sig längre än 12 månader.

Det är heller inte alltid som företagen delar med sig av resultaten från sina interna uppföljningar – som för det mesta bygger på subjektiva utsagor snarare än mätbara data. Detta gör det svårt att jämföra hur effektiva olika program har varit. Ännu en svaghet är att det så här långt nästan bara är arbetsplatser i höginkomstländer som har studerats.

Konsultbyrån Deloitte har å sin sida riktat blicken mot generationerna Y och Z, födda 1982-2012, som idag utgör majoritet inom den globala arbetskraften. I en undersökning från 2020 uppger så många som 44 respektive 48 procent av de tillfrågade i dessa åldersgrupper att de känner sig stressade eller ångestfyllda för det mesta eller hela tiden. Försörjning, begränsade karriärmöjligheter och oro för klimatförändringar anges som bidragande orsaker.

Deloitte påpekar att en stor del av intervjuerna skedde innan pandemiutbrottet, och att läget därför kan antas vara än värre idag. Hur kan då organisationer göra för att stämma i bäcken av tilltagande psykisk ohälsa på jobbet?

Identifiera och hantera stress

Chefer som ”alltid är på jobbet” löper stor risk att drabbas av negativ stress, och går miste om den återhämtning som är helt nödvändig för att bibehålla en hälsosam livsstil och klara att prestera i arbetet och det privata livet.

Den populära effektivitetsexperten Petra Brask hjälper dig att kartlägga ditt nuläge, och ger konkreta verktyg för en bra balans på alla dygnets 24 timmar.

World Economic Forum skriver att även om den internationella marknaden för wellness på arbetet spås omsätta 66 miljarder dollar år 2022, är det fortfarande svårt att säga exakt vilka åtgärder som har bäst effekt, på vilka personer de fungerar och varför. Det finns med andra ord inga universallösningar.

Men även om det är förhållandevis tunt med mätbara data finns det trots allt vissa evidensbaserade, konkreta punkter att ta till för att öka välmåendet enligt forskarna:

Begränsa stillasittandet
Fysisk aktivitet är bevisat effektivt mot psykisk ohälsa. Att bryta upp långvarigt sittande med en timmes lätt rörelse under en åttatimmarsdag kan därför reducera depressions- och ångestsymtom med upp till 15 procent.

Uppmuntra stå- eller gåmöten, installera flexibla skrivbord där man kan arbeta stående, och påminn medarbetarna om att röra sig med jämna mellanrum.

Ge maximalt med autonomi
Att inte ges tillräckligt förtroende eller mandat att själv lägga upp eller påverka sitt arbete är en av de största stressfaktorerna i alla åldersgrupper, men särskilt bland anställda över 25 år.

Att släppa på tyglarna och lita på att medarbetarna gör sitt bästa utan detaljstyrning är en motivationshöjare. Får medarbetarna dessutom då och då ta hand om projekt som går utanför yrkesrollen växer de med uppgiften.

Tillåt flexibelt arbete
Hand i hand med självbestämmande går flexibilitet kring arbetets utförande. Medarbetare som genom flexibla arbetstider, eller flexibel arbetsort som många testat under pandemin, slipper kompromissa med dagishämtningar och andra privata åtaganden mår i regel bättre. Här räcker det kanske inte bara med en policy, utan du som chef kan behöva föregå med gott exempel

Odla kamratskapet
Några studier har visat på att stöttning kollegor emellan kan ha positiva effekter för den mentala hälsan på arbetsplatsen. En metod är att utse en onboarding-kompis eller fadder till den som kommer in som nyanställd.

Att ha en mer erfaren kollega till stöd kan mildra stressen kring exempelvis nya rutiner, samtidigt som denne kan dra i bromsen om den nyanställde uppvisar osunda mönster som arbete på nätter och helger. Ett annat sätt för att skapa förståelse och låta medarbetarna växa är att starta ett internt program för kunskapsdelning.