Estland tar ledartröjan inom lärande på distans

Sverige framhålls ofta som ett digitalt föregångsland, och som ett paradis för startupföretag i techbranschen. Men vårt baltiska grannland har länge legat steget före inom e-undervisning.

Undervisning på distans har blivit den nya verkligheten för skolor och institutioner världen över. Flera amerikanska universitet har signalerat att man kommer fortsätta verksamheten på distans även under 2021, men i pionjärlandet Estland är detta norm sedan länge.

Estland, med sina blott 1,3 miljoner invånare på en yta motsvarande Skåne, Blekinge, Småland och Öland tillsammans, är lätt att förbise. Men faktum är att det lilla landet i EU:s utkant är en digital stormakt – en av världens mest utvecklade därtill.

Esterna började bygga sin digitala samhällsstruktur redan kort efter självständigheten från Sovjetunionen 1991. Den unga demokratin insåg tidigt att IT kunde utnyttjas som en accelerator i samhällsbyggnaden, och en procent av BNP sattes av för att hinna ikapp västvärlden på området. Satsningen går under namnet e-Estonia.

Som resultat har Estland tidigt kunnat bocka av många milstolpar inom digitalisering; redan 1996 lanserades elektroniska banktjänster, och år 2000 började regeringen sammanträda online, samtidigt som invånarna fick möjlighet att deklarera och betala sina parkeringsböter på nätet. 2002 introducerades digitala ID-kort med e-signering, och idag har 98 procent av esterna en digital ID-handling.

I projektet X-Road har man sedan 2001 samlat all upptänklig samhällsservice i en gemensam datastandard, som obehindrat kommunicerar med system i såväl offentlig som privat sektor. 99 procent av alla samhällstjänster i landet finns numera tillgängliga online. Endast vigslar, skilsmässor och fastighetsaffärer behöver skötas personligen – än så länge.

Att även delar av skolundervisningen sköts digitalt faller sig helt naturligt i ett land där en tredjedel av väljarna röstade via internet i det senaste parlamentsvalet. För Estland har övergången till distansundervisning under covid-19 därför gått smidigare än på många andra håll. Eller som Mart Laidmets, generalsekreterare för det estniska utbildningsdepartementet, uttrycker det: ”Estland har förberett sig för en kris av det här slaget i 25 års tid”.

Så leder du på distans

Många svenska chefer behöver nu leda team och medarbetare som arbetar hemifrån. Distansledarskap kan vara utmanande för den som inte är van. Lär dig hur du kan leda effektivt på distans under detta webbinarium i två delar.

Tips för dig som jobbar hemma

Den estniska utbildningsstrategin bygger inte bara på en väl utbyggd IT-infrastruktur, utan även på att kvalitetssäkra lärandet online genom att knyta det till den nationella läroplanen. Lärarna har kunnat höja sin egen digitala kompetens i takt med elevernas tack vare särskilda utbildningstekniker, med placering ute på skolorna.

E-Koolikott, ”e-skolväskan”, är en av hörnstenarna i den digitala grundskolan, och innehåller ett nationellt bibliotek med över 20 000 sökbara utbildningsverktyg, som lärare kan använda för att bygga individuella inlärningspaket åt eleverna. Även målsmän har tillgång till denna resurs för att kunna hjälpa till med hemarbetet. Estland har gått så långt som att lagstifta om att alla nya skolböcker som används i undervisningen också måste finnas tillgängliga i digital form före 2021.

E-skolväskan kompletteras av ”e-Kool”, eller e-skolan, som är lärarnas plattform för distansundervisning och administration. Redan innan coronakrisen användes denna i 85 procent av skolorna, vilket gjorde övergången smidig när skolportarna stängdes i Estland i mitten av mars.

De redan existerande verktygen gjorde exempelvis att universitetet i Tartu kunde ställa om till helt distansbaserad undervisning på bara en dag, medan många amerikanska universitet fortfarande kämpar med detta.

Och landets hårdsatsning på digitalisering inom skolan är långt ifrån en gimmick. Utöver den inbyggda beredskapen att hantera en situation som den vi ser under covid-19 märks en lång rad konkreta vinster.

Ett kafé i Tallinn.

Till exempel har den tid som lärarna lägger på administration minskat till hälften, och genom att närvaron registreras i e-skolsystemet som även föräldrarna har tillgång till har skolket minskat med 30 procent sedan 2015. Mest talande för att pedagogiken faktiskt fungerar är kanske att Estland hade högst resultat av alla europeiska länder i den senaste PISA-undersökningen, som publicerades i december 2019.

Var tionde student vid estniska universitet studerar idag IT-ämnen, kanske som ett resultat av den tidiga introduktionen av digitala hjälpmedel. Som ringar på vattnet kunde Estland 2018 skryta med 31 techstartups per 100 000 invånare – en siffra sex gånger högre än det europeiska genomsnittet.

Med ett program för livslångt lärande som tar vid efter den obligatoriska skolgången hoppas den estniska regeringen kunna förutse framtida kunskapsbehov, och även om man nu halkat ner till 16:e plats i FN:s digitaliseringsindex EGDI ligger Estland helt klart bra till i en internationell jämförelse.

Experter menar att Estland lyckats särskilt väl just på grund av att man är ett litet land, där befolkningen har också har stort förtroende för statsapparaten. Det är alltså inte säkert att andra länder skulle kunna kopiera modellen rakt av och skala upp den utan att stöta på problem.

”Små länder i framkant kan agera testpiloter för vissa typer av projekt. Estland experimenterar med digitala ambassader, elektroniskt medborgarskap och blockchainteknik på olika områden”, säger Arthur Mickoleit, analytiker vid konsultfirman Gartner, i en intervju med TechRepublic. ”Estland är ett litet land med färre byråkratiska hinder, det hjälper. Men samtidigt vore detta en alldeles för dålig ursäkt för en regering i ett större land att säga ’Vi kan inte ändra på oss’”.

Källa: e-Estonia, Raconteur, NCEE