Utbildning – framtidens valuta?

Det finns gott om utbildningar, men vad är de egentligen värda? Det vill en amerikansk stiftelse standardisera – med hjälp av blockchain-teknik, som idag används för elektroniska valutor som Bitcoin.

Att utbildningar finns i lika många tappningar som det finns lärosäten, och för den delen lärare, gör att det kan vara svårt att jämföra dem. Än svårare blir det för individen att planera rutten för sin kunskapsresa mot ett tänkt mål, eller för en arbetsgivare att bedöma bruksvärdet i en kandidats olika diplom och examina.

Hur mycket är tio högskolepoäng i kronor och ören, och hur mycket är en kort onlinekurs – eller för den delen tillägnad yrkeskunskap – värd enligt samma måttstock?

Vore det inte praktiskt om det på något sätt gick att tillskriva lärdomarna ett värde, som gäller över hela spektrumet av formella kunskapskällor? Det tycker åtminstone amerikanska Learning Economy, en icke vinstdrivande stiftelse som strävar efter att utveckla en myntfot för lärande.

Guld har ett värde eftersom vi kollektivt tror på att det är värdefullt.

Från Learning Economys programförklaring.

Liknelsen mellan utbildning och pengar knyts ihop av den teknik som Learning Economy vill använda som ramverk för den standardiserade kunskapsplånboken: Blockchain – ryggraden för Bitcoin, Ethereum, Ripple och andra så kallade kryptovalutor.

Tekniken går i korthet ut på att en databas existerar i en mängd kopior. Eftersom databasen är decentraliserad så går den inte heller att manipulera i efterhand av någon enskild part. Avslutade utbildningar och yrkeserfarenheter läggs till varandra som block i en kedja, och bildar tillsammans ett digitalt betygsdokument.

Learning Economys vision är att detta system av sammanfogade ”mikrodiplom” på sikt ska användas av alla typer av lärandeinstitutioner. Teoretiskt sett kan den personliga kunskapsdatabasen då omfatta hela vårt lärande liv – från lekskolan genom hela arbetslivet. Redan idag pågår samarbeten med utbildnings­myndigheterna i Colorado och Florida, där modellen testas i praktiken med start våren 2020.

Den stora fördelen med den universella kunskapsplånboken är att den är neutral och därmed demokratisk. Eftersom den inte utfärdas eller förvaltas av något enskilt företag eller institution finns inte heller ägarintressen om kan påverka åt något håll.

Det blir lättare för arbetsgivare och utbildare att automatiskt verifiera kvalifikationer, och enklare för den enskilde att bygga sin kunskapsprofil och hitta nya möjliga vägar. Detta digitala cv säger inte heller något om kön eller etnicitet, och kan därför potentiellt motverka diskriminering vid anställning eller intagning.

Men hur kommer då pengarna in i bilden? Jo, Learning Economy vill även knyta en kryptovaluta, Learn Coin, till själva lärandet. Genom att utbilda sig kan användarna, till exempel i utvecklingsländer, tjäna pengar i form av Learn Coins.

När marknaden betalar människor för att utbilda sig befäster man att kunskap är en av våra viktigaste resurser. Inflödet av pengar till denna nya ekonomi hoppas man ska komma från regeringar och arbetsgivare, som i utbyte får ta del av värdefull utbildningsstatistik.

”Själva lärandet är den energi som läggs in i denna ekonomi. Världen är inte helt och hållet redo för det, men vi arbetar för att bevisa och ta oss dit”, säger Learning Economys teknikchef Jacksón Smith till BBC.

Idén verkar kanske radikal, men faktum är att världen står inför ett kunskapsglapp av aldrig tidigare skådade proportioner. Här krävs nya tankesätt, och som Learning Economy själva uttrycker det:

Det går inte att med hjälp av metodik från 1800-talet, och i klassrum från 1900-talet, utbilda för 2000-talet.