Därför måste du sluta skjuta upp till i morgon – NU

Bara en liten kattvideo innan rapporten… Eller okej, kanske två. Att skjuta upp tråkiga uppgifter eller sådana som skapar olust till sista stund är vanligt. Men skälet kan vara ett annat än du tror.

I slutet av mars uppgav hela 75 procent av de svenska chefer som tillfrågats i Chefs undersökning att de leder sina medarbetare på distans under pandemin. Knappt hälften menar att detta fungerar fullt tillfredsställande, medan en av tio säger att man kämpar för att hålla sig koncentrerad på arbetet.

Och visst kan hemmet vara en förrädisk arbetsmiljö, med gott om distraktioner. Med överordnade och kollegor på skärmlängds avstånd känns kanske prioriteringsordningen oklar. Då är det lätt att halka in i en uppskjutarcirkel – eller prokrastinering som det heter i fackmannatermer, från latinets ”pro” (framåt) och ”cras” (i morgon).

Beteendet betraktas ofta som en fråga om lättja eller som ett resultat av dålig tidsdisciplin, där oviktiga aktiviteter tillåts att breda ut sig över hela kalendern. Men psykologer börjar i allt högre utsträckning tro att roten till ”mañana”-tänket kan hittas i vårt känsloliv snarare än i svag förmåga att planera vår tid, skriver BBC.

Kopplingen mellan låg sinnesstämning och viljan att skjuta upp krävande uppgifter började utforskas under det tidiga 00-talet av forskare vid University of Ohio. Uppföljande studier från samma forskarlag visar dock att uppskjutarbeteendet bara förstärks om det finns underhållande aktiviteter till hands att välja istället, och bara om vi tror att vi kan förändra vårt känsloläge.

Enligt denna teori är det inte är för att vi är dåliga på att beräkna hur lång tid olika uppgifter tar som vi inte kommer igång med dem i tid. Istället handlar det om en typ av psykologiskt självförsvar; Vi gör något som vi tror ska lyfta vårt humör, samtidigt som vi undviker någonting annat som skapar obehag.

Men handlingen är missriktad, eftersom distraktionerna bara skapar glädje som varar för stunden. Samtidigt försvinner inte de negativt laddade arbetsuppgifterna bara för att vi vänder dem ryggen. Insikten att vi slösat dyrbar tid ger upphov till skamkänslor och ytterligare obehag – som vi försöker mota bort med ännu fler kattvideos, eller vad det nu kan vara.

Spiralen kan alltså ha en självförstärkande effekt, och i värsta fall kan uppskjutarbeteendet – när det pågår systematiskt över längre tid – ge upphov till en lång rad hälsobesvär enligt en studie från University of Sheffield. Utöver mentala tillstånd som ångest och depression kan prokrastineringen också leda till ökad känslighet mot förkylningar och influensa, och även hjärt-kärlsjukdomar.

Nu är det inte kattvideor i sig som orsakar hjärtproblem, utan snarare den stress som följer av att ständigt förhala viktiga sysslor, i kombination med att hälsokontroller och läkarbesök är typiskt jobbiga ärenden som gärna skjuts upp på obestämd framtid.

Den goda nyheten är att känslolivet är någonting vi kan jobba medvetet för att förändra. I så kallad ACT-terapi, Acceptance and Commitment Therapy, får deltagarna lära sig att acceptera obekväma känslor och förbinda sig att genomleva dem på vägen mot ett högre mål.

Kort sagt: Bit ihop och gör, nu! Trots allt tar det bara ett par minuter för de flesta av oss att komma över det inre motståndet när vi väl sätter igång.

Källa: BBC