Utbildningsrusch i Sverige efter covid-19
Traditionellt har perioder av ekonomisk nedgång medfört ökad efterfrågan på högre utbildning. Coronakrisen utgör inget undantag – och kan möjligen skynda på en behövlig kompetenshöjning i Sverige.
Redan tidigt under coronapandemin rapporterades det om rusning efter fortbildningsappar och onlinekurser i de regioner som försatts i karantän. Och visst gör den som plötsligt fått tomt i kalendern helt rätt i att lära sig något nytt.
Men att skaffa nya färdigheter i coronakrisen handlar inte bara om personlig utveckling, stillad nyfikenhet eller att fördriva tiden. Det finns också en nödvändighet i att anpassa sig till den ännu okända arbetsmarknad som väntar på andra sidan.
Att arbetslivet kommer se annorlunda ut är många analytiker eniga om. En stor andel av de svenska jobben var redan innan krisen i riskzonen att förloras till automatisering – utan att tillräcklig kompetens finns för att fylla de nya yrken som istället uppstår inom techsektorn. En massiv utbildningssatsning krävs för att överbrygga kompetensglappet, och kanske betyder covid-19 att frågan nu flyttas högre upp på dagordningen.
”Nu om någon gång ska vi passa på och utbilda till de bristyrken som finns”, säger LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson till Dagens Industri.
Universitets- och högskolerådet uppger att rekordmånga ansökningar har inkommit till höstens utbildningar. Hela 407 000 personer har sökt in till högskolan i höst, vilket är 16 000 fler än den tidigare toppnoteringen från 2014. Pandemin har gjort vårdutbildningarna särskilt populära, med 26 respektive 34 procent fler ansökningar till läkar- och sjuksköterskeprogrammen än inför föregående höst. Även inom biomedicin och medicinteknik märks ett högt tryck.
För att kunna möta efterfrågan har flera universitet lagt till extraplatser, och i vissa fall även extra onlinekurser inom IT rapporterar Computer Sweden. Regeringen vill också skjuta till 177 miljoner för att fler ska ha möjlighet att accelerera sitt lärande med hjälp av sommarkurser.
”Vi ser redan nu att rekordmånga söker sig till studier – förmodligen som ett resultat av krisen. Det vill vi möta genom en satsning för att fler ska kunna läsa sommarkurser, och därför har vi föreslagit den här ökningen av antalet platser på många av landets lärosäten”, säger Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning.
Därtill har EU-organet Europeiska Socialfonden, som verkar för att säkra sysselsättningen i medlemsländerna, öronmärkt 298 miljoner kronor för att genom kompetensutveckling stötta svenska företag och anställda som drabbats av coronakrisen.
Arbetsgivarorganisationen Almega vill dock se mer långtgående insatser från de styrande. I en debattartikel i Ny Teknik efterlyser Almegas vd Thomas Erséus tillsammans med Åsa Zetterberg (förbundsdirektör IT&Telekomföretagen) och Magnus Höij (förbundsdirektör Innovationsföretagen) ett permanent kompetensavdrag för arbetsgivare som satsar på vidareutbildning för de anställda.
För att säkra den svenska konkurrenskraften tror man även att det krävs ett ökat utbud av digitala distansutbildningar på högskolenivå, samt ett utbildningsbidrag riktat mot de som väljer att utbilda sig mot techyrken, då dessa utbildningar i många fall inte omfattas av studiemedelssystemet.