Experten: Skapa värde digitalt med hjälp av dessa två frågor

”Digitalisering” – ordet har upprepats i så många strategidokument att vi knappt registrerar det när vi hör det. Trots detta är digitaliseringen en realitet, som redan har förändrat affärslandskapet och kundbeteendena i grunden. Er digital strategi ska byggas på dessa två frågeställningar enligt seniore transformationsrådgivaren David Ståhlberg.

Att digitalisering är mer än ett modeord förstår nog de flesta idag, och här i Sverige ligger vi bra till internationellt både vad gäller digital mognad hos befolkningen och digitalisering av offentliga tjänster. Digitaliseringen griper idag in i alla branscher, och inte bara de där arbetet i huvudsak utförs vid en datorskärm.

Men vad innebär egentligen ”digitalisering” för ett medelstort svenskt företag, och varför är det så viktigt att ha en digital strategi? Måste man verkligen ligga i framkant för att vara framgångsrik?

Vi frågade transformationsexperten David Ståhlberg, författare till boken ”Marketing goes digital: 12 Practices for business success” och tidigare medlem av Googles svenska ledningsgrupp. David leder också distanskursen Diplomerad digital strateg.

”Alla bolag behöver en strategi, en plan för hur de ska lyckas i den verklighet man befinner sig”, säger David Ståhlberg. ”Den verkligheten är nu alltmer digital. Detta är oerhört konkret men samtidigt så lätt att gå vilse i”.

”Många verksamheter har svårt med att se sig själva i ett nytt ljus. Att se vad digitalisering kan innebära för dem – bortom sökordsoptimering, e-handel och en mobil webb – att se vilka nya värden och nya affärsmodeller teknologin kan nyckla upp”.

Två frågor för att skapa värde

”I grund och botten är det brutalt enkelt. Det handlar om två frågor: Ett – För vem finns vi till? Två – Hur gör vi livet radikalt bättre för dem? De bolag som inser att digitalisering handlar om att öka kundnyttan och se teknologins roll här är de som ligger i framkant”.

Covid-19 har gett den digitala omställningen en rekordskjuts framåt. Enligt en undersökning från Randstad uppger nästan vart fjärde företag att de anammat nya digitala verktyg i krisens spår, och andelen anställda som kan jobba hemifrån har hoppat från 39 procent före pandemin till 61 procent.

Undersökningen visar också att så många som 80 procent teoretiskt sett skulle kunna sköta sina arbeten på distans med digitala hjälpmedel. Men varför slår de digitala arbetsmetoderna igenom brett först nu – när potentialen uppenbarligen har funnits på plats sedan länge?

”Människan är oerhört förändringsbenägen, men oftast bara om vi står inför fullbordat faktum”, fastslår David Ståhlberg. ”Kan vi gå i gamla hjulspår så gör vi helst det – vi tycker om att spara energi. Men är den gamla vägen stängd så är vi oerhört kreativa i att hitta en ny. Detta gör förändringsarbete så svårt, men samtidigt så fantastiskt. Som ledare behöver vi å ena sidan skapa glasklar tydlighet om vad som gäller, å andra sidan engagera och bjuda in människor att frigöra sin fulla inneboende kreativitet”.

Hur ska man då som chef ta sig an digitaliseringsfrågan om man upplever att man inte kommit så långt på området ännu?

”I programmet Diplomerad digital strateg kommer vi följa en metodik i fem tydliga steg”, berättar David Ståhlberg. ”Det första steget, och som de andra bygger på, är att öka förståelsen för den digitala ekonomin och för hur ny teknologi påverkar den bransch man befinner sig i”.

Rätt takt viktigt

”Fallgropen är att gå för fort fram”, säger David. ”Att formulera en strategi utan att fullt ut landat i hur den egna branschen i grunden håller på att förändras. Man kanske tittar på de gamla vanliga konkurrenterna eller ser digitalisering enbart som en ny sälj- och marknadsföringskanal”.

”I programmet ägnar vi en hel modul åt att utforska vad vi kallar Digitaliseringens Tredje Nivå – där teknologin inte bara utgör en uppsättning nya verktyg, utan har skapat en ny spelplan där verksamheten behöver hitta nya former av värdeskapande för att bibehålla eller höja sin relevans”.

Att utvecklingen upplevs som ett hot på sina håll är kanske inte så konstigt, men där tycker David Ståhlberg att vi istället bör se möjligheter att växa – så länge kompetensutvecklingen håller jämna steg.

”Robotarna har tagit våra jobb i decennier, på så vis är det inget nytt som händer”, säger David. ”Maskinerna blir gradvis mer kompetenta och ersätter således gradvis alltmer kvalificerad mänsklig arbetskraft. Det positiva i detta är att människan då flyttar till andra uppgifter som maskinen ännu inte klarar av. Processen är smärtsam för många men på totalen skapas större värde och människan byter dessutom upp sig mot mer varierande och mer spännande arbetsuppgifter”.

”Utmaningen på individnivå är att orka lära om – utmaningen på samhällsnivå är att underlätta kompetensväxlingen. I Sverige gör vi generellt sett ett bra jobb här. Vi är inte så sentimentala kring gamla arbetsuppgifter eller försöker hålla företag som funnits länge vid liv. Vi har låtit organisationerna gå i graven, och har ofta värnat om människorna istället, att de hittar en väg framåt och nya jobb. Jag tror det har varit en klok strategi”.

”Samtidigt ser vi tecken nu på att kompetensväxlingen inte hänger med. Att allt fler känner sig uteslutna ur den nya ekonomin. Det är ett allvarligt problem som både politiker och företagsledare behöver adressera”.