Så kan covid-19 förändra våra arbetssätt för gott

Faller vi tillbaka i gamla mönster när coronakrisen har passerat, eller kommer pandemin att få bestående effekter på arbetslivet? Flera internationella analytiker tror på det senare.

Världen över har de vars yrken tillåter det uppmanats att arbeta hemifrån för att hindra spridningen av coronaviruset. För majoriteten av de anställda blir detta första gången man jobbar hemifrån under en längre period.

Många blir under denna tid säkert varse om att distansarbete kan ha stora fördelar som ökad effektivitet (så länge man klarar att bibehålla fokus), men kanske också nackdelar i form av social isolering och nedstämdhet.

Enligt en undersökning från TietoEVRY anser hela 78 procent av svenskarna som nu jobbar hemifrån att deras organisation klarat omställningen bra, och en majoritet är nöjda med sina chefers förmåga att leda på distans.

Så leder du på distans

Många svenska chefer behöver nu leda team och medarbetare som arbetar hemifrån. Distansledarskap kan vara utmanande för den som inte är van. Lär dig hur du kan leda effektivt på distans i ett gediget 10-veckorsprogram med Lena Lid Falkman från Handelshög­skolan i Stockholm.

Boka din plats nu!

Kriser driver fram nya idéer

Hur länge kontorslandskapen förblir öde vet i nuläget ingen, men arbetsmiljöexperter förutspår att det massiva uppsving för arbete och studier på distans vi nu ser kan innebära hemmakontorets definitiva genomslag på bred front.

Boston Consulting Group pekar på att kriser historiskt sett varit en katalysator för attitydförändringar; Digerdöden ledde till feodalsystemets avskaffande, andra världskriget permanentade kvinnors plats i yrkeslivet, 11:e september-attentaten ändrade vår syn på säkerhet och personlig integritet, och SARS-utbrottet 2003 ledde till en bestående boom för e-handeln. Kanske kommer covid-19 ha en liknande effekt på arbetets geografi?

Förändringen känns i så fall möjligen inte fullt lika omstörtande för oss i Sverige, där vi sedan tidigare är vana vid att jobba hemifrån. Sverige låg vid inträdet 1994 i topp inom EU gällande andelen distansarbetare.

Andra medlemsstater med Nederländerna i spetsen har sedan dess gått om oss när det gäller andelen som heltidsarbetar på distans, men 2017 arbetade ändå så många som 60 procent av svenskarna hemifrån regelbundet eller någon gång ibland enligt rapporten Svenskarna och internet.

Anden är ute ur flaskan

I en undersökning från Owl Labs, presenterad hösten 2019, svarar 8 av 10 tillfrågade amerikaner att möjligheten att arbeta hemifrån skulle göra dem lyckligare, skapa bättre balans mellan arbete och privatliv, sänka stressnivåerna och göra dem mer benägna att rekommendera sin arbetsgivare till andra. En tredjedel av amerikanerna är till och med beredda att gå ner i lön i utbyte mot denna flexibilitet.

Mot bakgrund av detta är sprängkraften i distansarbete uppenbar när 56 procent av yrkena i USA beräknas vara av sådan art att de åtminstone delvis skulle kunna utföras på distans. Detta samtidigt som bara 3,6 procent uppger att de idag jobbar hemifrån hälften av sin arbetstid eller mer.

Konsultbyrån Global Workplace Analytics uttrycker i sin prognos för arbetslivet efter covid-19 det som att ”anden är ute ur flaskan” i och med pandemin, och att den knappast kommer låta sig tvingas tillbaka in igen.

Global Workplace Analytics menar att det som tidigare har bromsat utvecklingen mot ett mobilt arbetsliv är chefernas farhåga att den som inte syns inte heller arbetar. När nu både anställda och chefer själva tvingats arbeta utspritt spår man att denna misstänksamhet kring förlorad produktivitet avtar, samtidigt som medarbetarna fått upp ögonen för arbetsformen och sannolikt kommer kräva att kunna jobba mer flexibelt i fortsättningen.

Antagandet styrks av TietoEVRY:s undersökning, där 33 procent av de tillfrågade svarar att de nu är mer positivt inställda till distansarbete efter att ha provat det själva. Och det är inte bara stolen vi sitter på som kan se annorlunda ut efter pandemin.

Detta kan bli de framtida följderna av att så många arbetar hemifrån under covid-19:

• Flexibla upplägg blir normen, snarare än ett generöst undantag eller ett led inom employer branding för att locka talanger.
• Ökad medvetenhet om möjligheten att kapa lokalkostnader, när stora kontorsytor inte längre krävs.
• Affärsresandet minskar, och de besparingar som där kan göras väger upp för att onlinemöten inte har samma charm som de personliga.
• Anställda sparar motsvarande 11 arbetsdagar per år i utebliven restid.
• Tekniken gör att distansarbete blir vanligt även i yrken där detta tidigare inte har förekommit, till exempel inom vården och grundskolan.
• Kraven på organisationers krisberedskap och riskanalys skärps för att kunna möta framtida scenarier.
• Vi väljer på sikt var vi ska bo utifrån ekonomi och personliga preferenser, snarare än med utgångspunkt i närheten till arbetsplatsen.
• Minskat klimatavtryck och starkare hållbarhetstänk när resorna blir färre och fokus skiftas från det globala till det lokala.
• Nya innovativa lösningar för kommunikation och samarbete på distans utvecklas mot bakgrund av krisen.
• Ändrade konsumtionsmönster där resebolag, lunchrestauranger och uthyrare av kontorsfastigheter backar till förmån för digitala nyttotjänster, heminredning, utkörningstjänster och streamad underhållning.
• Könsojämlikheten kring hemarbete kan potentiellt minska när män spenderar mer tid i hemmet, och kvinnor som är överrepresenterade i omvårdande yrken inte är det.

Källa: BCG/Global Workplace Analytics

Boston Consulting Group understryker att det ännu inte går att veta vilka av de ändrade beteenden vi nu ser som är omedelbara reaktioner på krisen, och vilka som är här för att stanna. Men att vi står inför ett vägskäl där framtidens arbetsliv tar form är mer eller mindre klart. BCG råder därför företagen, som i krislägen ofta sluter leden och blickar inåt, att hålla samma fokus på det som komma skall som på att hantera den pågående situationen.